Glömstaskolan
Glömstaskolan i Huddinge är en F-9 skola som idag är en av landets mest besökta skolor. Den utökas nu med en ny huskropp för att kunna ta emot fler elever.
Arbetet bedrivs i team med ca 90 elever per team. I varje team finns förutom lärare en socialpedagog.
Vad är utmärkande för denna skola?
Rumsstrukturen samlar grupper av rum i hemvister för årskurserna respektive ämnesområdena. Varje hemvist är en fredad enhet utan genomgång. Hemvisterna nås alla från det centrala trapprummet och hela byggnaden är så koncentrerad att korridorer kunde undvikas nästan helt. Elever och pedagoger har tillgång till en differentierad helhetsmiljö, som stöder olika pedagogiska situationer och behov, istället för varsitt hemklassrum.
Det är som en skala från rörelse och gemensamt till studiero i den egna miljön inifrån och ut. Ju närmare fasaderna, ju lugnare och tystare.
Hur relaterar utformningen av lokalerna till den aktuella pedagogiska forskningen?
Skolan följer forskning och utveckling genom studiebesök, nätverkskontakter, seminarier, sociala media. Det forskas även direkt på Glömstaskolan, och de följer nära verksamhetens utvecklingsarbete. Glömstaskolan var ganska tidiga med tanken att rörelse och utevistelse är mer än idrottsämnet och kvadratmeter skolgård, vilket sedan skolan planerades blivit mycket aktuellt. Aktiv utevistelse med ett varierat funktionsprogram var en självklar del av projektet, och i och med tillbyggnaden med en byggnad för F-3 (skola och skolgård är utformade för åk 4-9) kommer ytterligare kompletteringar för de yngre eleverna. Närheten till naturmark har också varit viktig, och det pågår ett arbete för att ”uppgradera” skogen norrut till ”skolskog” med delvis tillgängliga samlingsplatser och andra kompletteringar som underlättar pedagogisk verksamhet.
Läroplanen och dess intentioner utgör styrdokument även för skolan. Det de framför allt fokuserat på är att erbjuda en likvärdig miljö, som byggs för att passa olika elever med olika behov, snarare än att hitta alltför generella lösningar. Tillgänglighet, trygghet och pedagogiskt stöd är några viktiga aspekter. Forskning, statistik och erfarenhet visar att alltför många elever har svårt att finna sig till rätta i den generella klassrumssituationen. Specialpedagogisk expertis kan i större grad tillämpas i skolan som helhet, och skolan utgår delvis från specialpedagogernas sätt att ta stöd i rum och inredning, och anpassa elevarbetsplatserna efter individuella behov.
Samtidigt menar skolan att verksamheten och pedagogerna ska ha sista ordet. Hur de enskilda rummen används är en levande process i verksamheten, på samma sätt som material och läromedel väljs vartefter. Vår förhoppning är att rummens olikheter stöder och inspirerar användningen, att verksamheten aktivt inreder rummen efter behov. Ett rum som möbleras tydligt för en lärsituation är ett vardagligt stöd för både elever och pedagoger. Här har skolan en del att säga om begreppet flexibilitet. När det tolkas som t ex möbler på hjul, eller fiffiga moduler som kan flyttas runt är det i allmänhet inte positivt att behöva bygga om till vardags, mellan undervisningsmoment i samma rum. Det stöket är problematiskt för många elever, och det tar ganska mycket tid. Om man däremot vill ha smarta möbler som kan användas olika i olika perioder är det absolut intressant – men i och med att man kommer så långt med enkla möbler när man har flera olika rum att välja på är det osäkert om det är klokt ekonomiskt.
”Pressen” på specifika möbler minskar i och med att man ökar valbarheten. Ska hela skoldagen funka på samma stol ska den vara ett flexibelt och ergonomiskt litet underverk, jämfört med om eleven får en frihet att välja matta, stol, sittpuff, kudde, pall över dagen. Det viktigaste ergonomiska rådet är att se till att få variation och att röra sig emellanåt. Det har skolan byggt in.
Ser ni att valet av lokalernas utformning har en direkt inverkan på resultaten?
Det dröjer innan det kommer fram jämförbar statistik, verksamheten är under uppbyggnad och elevgrupperna är inte ”genomsnittliga” ännu. Det mest rättvisande vore att se hur det går för kullen som började som 6-åringar. Men flera pedagoger har beskrivit hur elever med svårigheter hittat lugn och ro i favorithörn eller med hjälp av ljudavskärmning (t ex skjutglasdörrar) klarat att stanna i den stora gruppen.
Hur tänker ni kring de arkitektoniska värden kontra funktionalitet i ett kostnadsperspektiv? Vi har en känsla att vi ibland får vackra byggnader och att det fokuseras på det estetiska och innehållet kommer i andra hand.
Åsa Machado, arkitekt: -Jag blir jätteglad när skolan får ”kritik” för att vara för snygg, vi hade faktiskt svårt att hinna med gestaltningen i en process med så många andra frågor att fokusera på. I senare projekt har vi satsat ännu mer på att ge skolbyggnaden en gestalt som speglar inriktning och intentioner, och som hör hemma på platsen. En skola är en viktig byggnad, som ska kännas som områdets stolthet. Det behöver inte innebära att andra kvaliteter saknas, eller ens att det blir dyrare. Varje nybyggd skola är en stor investering med allmänna medel, och är värd att gestaltas med stor omsorg.
Glömstaskolan, Huddinge
Byggherre: Huge Bostäder AB
Entreprenadform: totalentreprenad i samverkan
Arkitekt: Origo arkitekter, Åsa Machado
Storlek: 9 400 kvm bruttoarea
Skolform: grundskola F-9
Antal elever: började med 200 ht 2016, 465 ht 2017, passerar 550 ht 2018
Färdigbyggd: 2016
Byggkostnad: 215 miljoner SEK
Miljöbyggnad: Guld på energi, silver på byggnad
Tillagningskök, kapacitet ca 1200 portioner
