En översikt av forskning kring förskolans fysiska lärmiljö och en fördjupning kring ”break-out spaces”.
Författare/utgivare: Elizabeth Matthews och Peter C Lippman, International Journal for Cross-Disciplinary Subjects in Education (IJCDSE), Volume 7, Issue 2, June 2016 · Årtal: 2016

SFS nr: 1977:1160,  Arbetsmarknadsdepartementet ARM, på Sveriges Riksdags hemsida

Om arbetsmiljöansvaret i skolan. Arbetsmiljöverket har som statlig myndighet till uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer. Läs broschyren Arbetsmiljön i skolan som pdf. I den får du veta vad det finns för regler för elevers arbetsmiljö i skolan.

Websida med bas i London med artiklar kring olika aspekter av lärmiljöer, lärande och arkitektur.

Här publiceras löpande podavsnitt med fokus på stadsbygge och samhällsutveckling. Bland annat finns avsnitten Skolan, Parken och Lekplatsen som är av intresse om man arbetar med skola och skolhus.

Den byggda miljön har betydelse för barns identitet och självbild. Denna vägledning om barnkonventionens tillämpning i fysisk planering och stadsutveckling ger kunskap, inspiration och verktyg för att skapa jämlika livsmiljöer och tillgodose barns rättigheter i hela samhällsbyggnadsprocessen.
Författare/utgivare: Boverket· Årtal: 2022

Material (föreläsningar, pdf-er samt länk till Youtube-film) från konferensen Green Grounds for Health and Learning den 26 oktober 2017 i Lund finns på Moviums webbsida.
Författare/utgivare: Movium· Årtal: 2017

Artikel kring vår kunskap om ljusets betydelse, utveckling av modern belysning och de möjligheter det ger skolan.
Författare/utgivare: Kjell Wallin, Fagerhults på arbetsplatsenifokus.se · Årtal: 2022

Magnus Blixt, lärare, rektor och skolutvecklare, har samlat forskning och andra lästips. Dessutom hittar du här hans egna reflektioner.

Slutpresentation av projektet Bygga’re Tryggare. Projektet, finansierat av ArkDes, syftade till att utveckla och testa metoder för konstruktiv inkludering av barn i planering och gestaltning av skolmiljöer.

Case-studie kring hur elever upplever sin lärmiljö
Författare/utgivare: Jan Grannäs och Anneli Frelin, Högskolan i Gävle · Årtal: 2017

Kort sammanfattning: En sammanfattning av forskning kring kopplingen mellan bland annat skolors design och barn med autism. Vilka miljöer fungerar bra, vilka fungerar sämre?
Författare/utgivare: Sven Bölte m fl, publicerad av Autism 1-12 · Årtal: 2022

Kort sammanfattning: Vad är metoden Evidence based design och hur kan den användas i utvecklingen och byggande av skola?
Författare/utgivare: Peter Lippman, Evidence Space, British Gypsum, · Årtal: 2017

I Danmark finns en statligt finansierad organisation som stödjer bland andra de danska skolhuvudmännen kring planering och utveckling av lärmiljöer. På deras hemsida hittar du forskning, debatt, projekt mm.

Kort sammanfattning: Inspelningar från forskninsgsymposiet Den uppkopplande barnhjärnan som arrangerades av Svenska Läkaresällskapet den 27 november 2017. Här hittar du fem avsnitt som på olika sätt belyser barns inlärning i en digital värld.
Författare/utgivare: UR Samtiden· Årtal: 2017

Att utveckla lärmiljöer kräver olika saker av olika stakeholders. Vilka är inblandade och vilka roller tar de i processen? Vad krävs för att resultatet ska bli genomtänkt?
Författare/utgivare: Anneli Frelin och Jan Grannäs, Högskolan i Gävle · Årtal: 2021

Kort sammanfattning: En sammanfattning av Peter C Lippman kring frågor man bör ställa sig då man definierar och utvecklar lärmiljöer.
Författare/utgivare: Peter Lippman, publicerad av Sebel Furniture · Årtal: 2016

Kort sammanfattning: En avhandling som bl a undersöker hur barn påverkas av att skjutsas till skolan. Hur påverkar det deras inlärning och sociala samspel?
Författare/utgivare: Jessica Westman, Karlstad Universitet· Årtal: 2017

Kort sammanfattning: En artikel med översikt av tidigare forskning kring dagsljus, LED och annan belysning  i skolmiljöer.
Författare/utgivare: Thorbjörn Laike, Lunds Tekniska Universitet· Årtal: 2017

En skrift där du kan läsa om de faktorer som påverkar kostnaderna i bygg­projekt ur ett framförallt internt kommunalt perspektiv. Skriften bygger på ett antal exempel på skolor och förskolor som byggts i kommuner de senaste åren. Jämförelse görs med hjälp av väl valda nyckeltal.
Författare/utgivare: SKR · Årtal: 2022

Examensarbete som syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskning. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.

Författare/utgivare: Examensarbete Therese Östlin, Högskolan i Gävle · Årtal: 2021

Antalet barn i en kommun förändras över tid. Det gör att gårdagens förskola ibland behöver användas som grundskola imorgon. Ännu längre fram i tiden kan det behövas mer yta för gymnasieelever. Allt detta beror på födelsetal, inflyttning och utflyttning. Med god planering kan lokalförsörjningen hanteras så att det blir bra balans mellan tillgång och efterfrågan, men det är inte alltid tillräckligt. Många kommuner behöver fler redskap för att balansera lokalbehovet. Den här skriften har tillkommit för att beskriva och diskutera flexibla lösningar för skollokaler. Det handlar om möjligheten att på ett enkelt sätt förändra lokalen så att den kan användas som förskola under ett antal år för att sedan användas som grundskola några år. Därefter kan det bli aktuellt att återställa den till förskola igen.
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL · Årtal: 2013

Ett tjogotal kommuner träffades vid några tillfällen 2015-2016 och resonerade om processen att planera och bygga skola och vilka frågor man inte bör missa.
Författare/utgivare: Skanska · Årtal: 2016

En spaning som visar på tio stora trender som påverkar och formar framtidens lärande och utbildningsmiljöer fram till 2025 i Norden. En sammanfattning via länken, där man även kan beställa hela rapporten.
Författare/utgivare: Kinnarps · Årtal: 2017

Kort sammanfattning: Arkitekten Anna Törnquist hävdar att det fortfarande pågår ett ”klassrumskramande” och att det utarmar skolmiljön. En modern skola ska istället erbjuda en lärmiljö som understödjer och tränar elevernas självständighet och initiativkraft.
Författare/utgivare: Anna Törnquist · skolvarlden.se · Årtal: 2017

Kort sammanfattning: Mot en bakgrund av skolbyggnad­ens och pedagogikens historia ges i boken en gedigen förståelse för de lärmiljöer vi har i dag. Därefter följer en fördjupning i kognitions- och neuropsykologisk forskning om hur vår kunskaps­inlärning fungerar och hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande. Utifrån denna kunskap presenteras konkreta och yrkes­specifika checklistor för skapandet av miljöer som främjar trygghet, hälsa och lärande som hjälper dig i ditt arbete med att skapa miljöer som är optimerade för lärande.
Författare/utgivare: Malin Valsö och Frida Malmgren, Studentlitteratur · Årtal: 2019

Slutrapport från statliga Digitaliseringskommissionen.
Författare/lärosäte/organisation: Digitaliseringskommissionen, SOU 2016:89, 2016

Frida Brismar Pålsson på Paradis produktion har tagit fram en enkel checklista om man vill undersöka sina utemiljöer. Här finns även lästips för fördjupning.
Författare/utgivare:Frida Brismar Pålsson, Paradis produktion · Årtal: 2018

Boverket fick 2014 regeringens uppdrag att tillsammans med Movium ta fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Uppdraget har genomförts i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Skolverket samt Sveriges Kommuner och Landsting.
Författare/utgivare: Boverket · Årtal: 2015

Artikel där skolhusets historia berättas.
Tidskrift/författare: Frida Brismar Pålsson

Hoppet i Göteborgs stad är ett konkret initiativ för att stimulera innovation, generera kunskap och skapa bättre förutsättningar för klimatneutralt byggande. Första målet var att bygga en förskola som så långt det är möjligt åstadkommits med fossilfria material och metoder – från råvaruuttag till byggarbetsplats och drift. Nästa fokus blir att nyttja mer återbrukat material i ny- och ombyggnadsprojekt. Via länken information om projektet, forskning mm.
Utgivare: Göteborgs stad.

I korthet: en litteraturgenomgång kring hur olika lösningar i den fysiska miljön kan påverka mobbing.
Författare/utgivare: Social Science & Medicine · Årtal: 2022

Intervju med bl a Tomas Grusell, pedagogisk utvecklare vid Göteborgs universitet
Tidskrift/författare: Aha utgiven av Akademiska hus · Årtal:2016

Vi vet att i en bra ljudmiljö är det lättare för eleverna att lära sig saker samtidigt som det skapar en bra arbetsmiljö för lärarna. Men hur ska det låta i ett klassrum med bra ljudmiljö? Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har gjort en film där lärare, elever och rektorer berättar hur en förbättrad ljudmiljö påverkar deras arbetsmiljö.
Författare/utgivare: SPSM· Årtal: 2014

På HiG bedrivs forskning kring bland annat morgondagens lärmiljöer, innovativt lärande och trygghet och säkerhet i skolor. På deras sidor hittar ni både deras egen forskning samt artiklar mm från internationella forskningssamarbeten.

 Vilka förutsättningar gäller idag då man ska driva skola? Hur väl klarar mindre samhällen och mindre skolenheter att leva upp till kraven?
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL · Årtal: 2015

En bok med tips på hur man kan räkna och resonera kring ytanvändning i bl a skolhus.
Författare/utgivare: Gitte Andersen och Christine Antorini, Signal arkitekter, Danmark · Årtal: 2017

Ett australiskt diciplinövergripande forskningsnätverk kring lärmiljöer. Här finns texter, webinarier och annat värdefullt att ta del av.

En vägledning för naturlika gröna leklandskap. Ett resultat av ett Vinnova-finansierat projekt.
Författare/utgivare: Urbio · Årtal: 2022

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Tyvärr är ljudmiljön i många skolor inte bra och det gör det svårt för både lärare och elever att ”göra ett bra jobb”. Syftet med LJUDSKOLAN är att sprida kunskap om hur ljud i skolan påverkar människor.
Författare/utgivare: Ecophon/Jonas Christensson

En bra arbetsmiljö i skolan är en viktig förutsättning för att kunna förmedla kunskap. Två parametrar som har stor betydelse i ett klassrum är belysningen och ljudnivån. Forskning visar att både ljus och ljud påverkar hälsan men trots mängden forskning gällande arbetsmiljön och dess påverkande parametrar finns det fåtal forskningar som studerar hur ljus och ljud påverkar varandra. Rapporten syftar till att öka kunskapen om hur ljussättning kan påverka ljudnivån i ett klassrum i grundskolan. Studien kan användas som underlag för hur klassrum bör belysas för att påverka arbetsmiljön i ett klassrum.
Författare/utgivare: Frida Sethberg & Nina Wik, Tekniska Högskolan i Jönköping · Årtal: 2016

Kort sammanfattning: Folkhälsomyndigheten har gjort en översikt över forskning och kunskap om dagsljusets betydelse för inomhusmiljö. Särskilt s 31 och 40 har fokus på skolan.
Författare/utgivare: Folkhälsomynigheten· Årtal: 2017

Alla skolor och samhällsfastigheter ägs inte längre av kommunerna. Vilka råd finns att ge till de kommuner som funderar på att hyra sina skollokaler?
Författare/utgivare: Hemsö och Stenvalvet· Årtal: 2022

Lokaler diskuteras sällan vid planering och utvärdering av pedagogisk verksamhet. Det är sällan reglerat i skollag, läroplaner eller andra styrdokument. I bästa fall betonas att lokalerna ska vara ändamålsenliga. Med den här rapporten lyfter Pia Björklid fram forskning inom området den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser. Hon beskriver forskning och större utveck- lingsprojekt som handlar om samspelet mellan barns lärande och fysiska miljö i förskola, grundskola och fritidshem med angränsande utemiljöer.
Författare/utgivare: Pia Björklid, Myndigheten för skolutveckling · Årtal: 2005

Kort sammanfattning: Forum Bygga Skola bad ett antal personer som arbetar med forskning och skolutveckling att ge sina tips på forskning och annan läsning som kan vara av nytta i planeringsprocessen.
Författare/utgivare: Forum Bygga Skola· Årtal: 2018

Kort sammanfattning: Forum Bygga Skola har för andra gången bett ett antal personer som arbetar med forskning och skolutveckling att ge sina tips på forskning och annan läsning som kan vara av nytta i planeringsprocessen.
Författare/utgivare: Forum Bygga Skola· Årtal: 2019

Ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning som vänder sig till förskolor, skolor och fritidshem som vill arbeta med att utveckla verksamhetens tillgänglighet.
Författare/utgivare: SPSM

På Moviums hemsida finns bra information om utemiljöer, skolgårdar och utepedagogik, särskilt mattelabb utomhus (där finns också faktablad om utemiljöer för barn att ladda ner för prenumeranter).

Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan
Rapporten beskriver vad inkluderande lärmiljöer innebär, hur skolan kan arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och elevhälsa.
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Landsting · Årtal: 2017

Genom gåturer i fyra skolor i Stockholms stad utvärderades ett antal olika miljöer ur ett pedagogiskt perspektiv. Rapporten beskriver metoden, forskningsläget samt de konkreta resultatet av studien – samt tips till de som själva vill genomför gåturer som utvärderingsmetod.
Författare/utgivare: Ifous, Gävle högskola, Stockholms stad · Årtal: 2022

Hur kan barn och unga vara med och forma sin förskole- och skolmiljö? Hur kan alla bli delaktiga? Rebus är en generell modell för hur man kan få med barn och unga i processen att utveckla den fysiska miljö som de befinner sig i åtskilliga timmar varje dag.
Författare/utgivare: Göteborgs Stad Lokalförvaltningen, Undervisningsbygg Oslo KF, Dansk Center for Undervisningsmiljø www.dcum.dk · Årtal: 2012

En genomgång av forskning kring sambandet mellan läromiljöer och elevresultat.
Författare/utgivare: Blackmore et al, Education policy and research division, Dept of education and early childhood development, Melbourne · Årtal: 2011

Forskningsinstitutet Rise forskar och samordnar projekt kring många av de frågor som skol- och skolhusutvecklare är intresserade av: livslångt lärande, digitalisering, smarta hus och mycket mer.

SISAB:s Goda exempel ger stöd till dig som arbetar med förändringar i skollokaler.

Kort sammanfattning: Artikel kring elevers upplevelse av trygghet i skolrestauranger.
Författare/utgivare: Paul Horton & Camilla Forsberg, Educational research · Årtal: 2020

Kort sammanfattning: Boverkets rapport om hur kommunerna anpassar planeringen av grundskolor till skolvalet och konkurrensen från friskolorna, i kombination med stadsbyggnadsprinciperna.
Författare/utgivare: Boverket · Årtal: 2017

SFS nr: 2010:800 Utbildningsdepartementet på Sveriges Riksdags hemsida

Ett urval av de paragrafer som påverkar skolhus samt ansvaret för att bygga och driva skola.

Kort sammanfattning: En inspirationsskrift med danska exempel på hur skolan kan samnyttjas, främja hälsa och blir en central del i samhällsbygget.
Författare/utgivare:BARK Rådgivning på vegne af Lokale og Anlægsfonden og Realdania· Årtal: 2017

Kort sammanfattning: En översikt över aktuell svensk forskning och utvecklingsprojekt med fokus på relationen mellan elevers lärande och den fysiska miljön.
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL· Årtal: 2018

Kort sammanfattning: En sammanställning samt analys av gåturer i nio svenska skolor, både äldre och nybyggda.
Författare/utgivare: Ifous · Årtal: 2019

Kort sammanfattning: Fokus på vad i miljön som bidrar till en socialt men även ekonomiskt hållbar utbildningsmiljö? Studier görs av såväl den psykosociala som fysiska miljön.
Författare/utgivare: Jan Grannäs och Anneli Frelin, Högskolan i Gävle · Årtal: 2017

Kort sammanfattning: Botkyrka kommun har tagit fram en strategi som tydliggör hur de avser att arbeta med lärande och skolans digitalisering. I Botkyrka är de övertygade om att ökat stöd för lärande i en digital värld har gynnsam inverkan på elevers resultat, att det stärker likvärdigheten samt att digitaliseringen kan fungera som katalysator eller hävstång för förändrad och utvecklad undervisning och för lärande. Digitaliseringen möjliggör också kompensatoriska lösningar med utgångspunkt i individuella behov, med stöd av de möjligheter till anpassningar av arbetssätt som verktygen medger.
Författare/utgivare: Botkyrka kommun· Årtal: 2017

Presentation och slutsatser av forskningsprojekt kring färg- och ljussättning. Författare/utgivare: Konstfack· Årtal: 2013

En analys av olika lärmiljöer utförd bland annat genom gåturer.

Författare/utgivare: Anneli Frelin och Jan Grannäs, Gävle högskola · Årtal: 2020

Kort sammanfattning: En beskrivning av forskning kring hur en pedagogisk idé gestaltats i skolhusets design och hur resultatet fungerar.
Författare/utgivare: Anna Kristín Sigurðardóttir och Torfi Hjartarson, University of Iceland · Årtal: 2016

Kort sammanfattning: Resultat av forskning kring hur olika färger påverkar elevers inlärning. OBS! För fulltext krävs köp.
Författare/utgivare: Alice Brookler och Anna Frankling, Brittish Journal of Educational Psycholgy · Årtal: 2015

En tidskrift kring planering av lärmiljöer som utkommer tre gånger per år. De två senaste kostar, tidigare nummer fria att ladda ner.

Författare/utgivare: Planning learning spaces, USA

Rapportens slutsats är att många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö. Samtidigt visar studien att alltför många huvudmän och skolor i realiteten inte ger tillräckliga förutsättningar för att lärmiljön ska vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. Skolverkets bedömning är vidare att skolhuvudmännen inte i tillräcklig grad styr och följer upp hur skolsituationen fungerar för elever med funktionsnedsättning.
Författare/utgivare: Skolverket, rapport 440 · Årtal: 2016

Ett examensarbete med fokus på att ta fram ett förslag på jämställd utemiljö på en skola.
Författare/utgivare: Disa Löfvendahl, SLU · Årtal: 2010
Författare/utgivare: Skolverket, rapport 440 · Årtal: 2016

En rapport som tittar på sambanden mellan typ av undervisningsmiljö, undervisning och elevernas lärande.
Författare/utgivare: LEaRN, Melbourne · Årtal: 2017

Kort sammanfattning: Hur ska lärmiljöer utformas och användas för att bl a digitala hjälpmedel ska kunna utnyttjas till dess fulla potential?
Tidskrift/författare: Isa Jahnke, Peter Bergström, Krister Lindwall, Eva Mårell-Olsson, Andreas Olsson, Fredrik Paulsson, Peter Vinnervik, Umeå universitet · Årtal:2012

Ett examensarbete med syfte att öka förståelsen för det visionära språk som används vid planering av lärandemiljöer inom högre utbildning. Studien begränsades till att omfatta fenomenet och begreppet flexibilitet. Begreppets användning och definition inom arkitekturfältet analyserades. En serie en serie undersökningar gjordes där ett befintligt program testades i relation till en plats. Fallstudien bedrevs i två delar, en teoretisk och en praktisk.
Författare/utgivare: Filiz Coskun, Lunds Tekniska Högskola · Årtal: 2017

En artikel kring förändringar av hur Finland ser på lärmiljöer.

Författare/utgivare: Feargus O’Sullivan, Bloomberg/CityLab · Årtal: 2017

Allt fler offentliga fastighetsägare vill arbeta mer cirkulärt och en viktig del i detta är en högre grad av återbruk. Frågan är intressant både utifrån resurshushållnings- och kostnadssynpunkt. Som stöd i arbetet har två skrifter tagits fram av SKR.

Författare/utgivare: SKR · Årtal: 2022

En intervju med ljus Isabel Villar, ljusdesigner på White, om belysning i skolhusprojekt.

Författare/utgivare: Ljuskultur nr 2 · Årtal: 2022