Frågor att ställa dig när du ska bygga skola
Den här listan ger en överblick över många av de frågor man bör ställa sig innan man sätter spaden i marken. Men listan är inte färdig! Bidra gärna med de frågor du ser som viktigast eller om du tycker att något saknas. Mejla då till oss!
Forum Bygga Skola arbetar även med en mer fördjupande checklista – vilken fråga bör man ställa sig när? Checklistan finns tillgänglig från hösten 2017.
Samt – Forum Bygga Skola utvecklar under 2017-2018 tillsammans med forskare på KTH en grundläggande certifieringsprocess för planeringsskedet av ny- och ombyggnad – Bygga Skola Certifiering. Mer om det längre fram!
.
1 .Bygg på stadig grund
Alla som på allvar ger sig in i processen att planera en ny, ombyggnation eller renovering av skola inser snart frågornas komplexitet. Många av frågorna hänger ihop, och ofta leder en fråga till en annan. Det gäller att ha koll på sin egen process omfattning och samtidigt inte missa de viktigaste frågorna.
Bygga nytt, bygga om eller bygga till? Strategisk lokalförsörjning – hur ser kommunens hela skolbestånd ut? Det är viktigt att göra en kapacitetsanalys.
Styrdokumentens betydelse för planeringen av en ny skola. Regelverket kring skolhus är inte omfattande men de regler som finns är bra att ha koll på – inte minst gäller det ansvarsfrågan.
Mandat, ledarskap och dialog. Vem har eller tar mandatet hos er att processa fram ett bra upphandlingsunderlag? Hur lång tid får det ta, hur mycket får det kosta och vilka bjuds in att påverka?
Hur följer vi upp och lär oss av våra framsteg och misstag? För framtida utveckling och nya projekts skull är det viktigt att redan från början ha en metod för utvärdering.
.
2. Bygg för pedagogiken
Vad är ett klassrum, egentligen? 60 kvadratmeter skolsal möblerad med bänkar, kateder och ljusinsläpp från vänster? Ett träd för en lärare och elev att samtala under? En aktivitetsbaserad miljö fullt teknikutrustad?
Hur ska skolan användas? Hur kan och ska er pedagogiska idé påverka ert funktionsprogram?
Små rum, stora rum, grupprum, enskild undervisning? Och hur planerar vi kring yteffektivitet för att lokalerna utnyttjas på bästa sätt så mycket som möjligt?
Ökat digitaliserande – Vilka funktioner och vilken kompetens och vilket ledarskap kommer det att kräva? Hur kan det komma att påverka den fysiska miljön – hos er? Kan vi idag sia om hur kommande läromedel i kombination med teknikutvecklingen skapar nya möjligheter till lärande och var det lärandet kommer att ske?
.
3. Bygg för trygghet och hälsa
Skolan ska vara en säker och trygg miljö för både elever och personal. Hur ser er tolkning ut av det – konkret i en upphandling? Vad väljer ni mellan trygghet och integritet?
Hur ser olika erfarenheter ut av att bygga en miljö som motverkar mobbing? Eller är det mer en fråga om social miljö, kultur och ledarskap? Vad säger forskningen?
Kan en större investering i hälsofrämjande miljöer idag ge ännu mer tillbaka imorgon i form av elever som är fysiskt aktiva och därmed har ökade förutsättningar för inlärning och mindre risk att drabbas av t ex övervikt?
Vilken roll kan och ska utemiljön spela kring dessa frågor hos er?
.
4. Bygg för alla.
Hur skapar vi en inkluderande skola, med rum och verksamhet för alla?
.
5. Bygg för arbetsmiljön.
En skola består av flera olika saker som utöver pedagogisk idé, lärare och ledarskap ger förutsättningarna för skolans verksamhet. Alla har de sin komplexitet.
Belysning, ventilation, akustik, färgsättning, inredning, möbler, material, IT och läromedel påverkar inlärning, trygghet, hälsa, ekonomi och hållbarhet. Vilka vägval gör ni?
.
6. Bygg för samhället.
Att bygga och driva skola är ett samhällsbyggnadsprojekt – det kräver en helhetssyn.
Var ska skolan placeras? Hur kan det påverka möjligheten att resa kollektivt, närhet till natur och möjlighet att samla elever från olika delar av kommunen?
Hur når vi en ökad resurssamordning? Vad kan samnyttjas mellan skolor och med övriga samhället? Bibliotek, matsal, musiksal, labb, mötesrum…?
.
7. Bygg för framtiden.
Parallellt med arbetet att finna svar på alla de frågor man bör ställa sig så måste frågan om hur de val man gör påverkar projektets ekonomi, förvaltning och hållbarhet kontinuerligt ställas. Och därefter ska rätt form för upphandling väljas.
Hållbarhet: hur tänker ni kring social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet? Vilka konkreta konsekvenser får det för projektet?
Kan en större investering initialt löna sig på sikt för projektets eller kommunens ekonomi?
Hur påverkar vissa investeringar, t ex val av armatur och material, förvaltningen?
Upphandling: vilken form passar bäst för vad ni vill uppnå och hur ni vill arbeta samt vilka krav och utvärderingskriterier kommer ni att ställa?