Att framtiden är oviss må stämma men vi som idag planerar för nya och ombyggda skolor är med och påverkar den. Desto viktigare att då fundera på vad vill att skolan ska bidra med.
Digitala läromedel, tekniklösningar för både undervisning och hus och nya kommunikationsmöjligheter påverkar både undervisning och skolhus. Är det ett mål eller ett medel? Eller både och?
Vilka funktioner och vilken kompetens och vilket ledarskap kommer det att kräva? Hur kan det komma att påverka den fysiska miljön – hos er? Kan vi idag sia om hur kommande läromedel i kombination med teknikutvecklingen skapar nya möjligheter till lärande och var det lärandet kommer att ske?
Hållbarhet har en direkt bäring mot framtiden. Hur tänker ni kring social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet? Vilka konkreta konsekvenser får det för projektet?
Här har vi samlat några frågor som är viktiga att ställa sig och tips på läsning och annat för att ni ska hitta era svar.
-Vi ska bygga framidens skola! är det många som säger. Men vad innebär det konkret? Det är ju nu vi ska bygga den…
3.1 Myten om framtiden
Det är nu vi planerar för de skolor som ska finnas för ganska många år framåt. Genom de vägval vi gör nu är vi i allra högsta grad med och påverkar svensk skola. Det är en viktig insikt att ett skolprojekt idag är med och styr hur framtiden kommer att te sig.
Med utgångspunkt i det vi vet om människan, hur vi lär oss och vad som gör att vi mår bra som grundläggande byggstenar, har vi ett antal vägval att göra – för visst finns det saker vi trots allt inte vet om framtiden.
Vilken är skolans huvuduppgift? Vilka kunskaper, vilka kompetenser och för vilket samhälle och vilka jobb ska skolan producera?
3.2 Digitaliseringen som medel eller mål
Även om digitaliseringen av samhället och skolan har pågått under en längre tid råder fortfarande en hel del osäkerhet. En och samma lösning kan ibland beskrivas som ett medel och ibland som ett mål, ibland till och med som både och. Och så kan det ju vara.
Uppmaningen här är att man i ett skolprojekt till varje vägval tvingar sig att svara på frågan om det är ett medel eller ett mål, och argumentera för varför.
3.3 Vad vet vi om digitaliseringens möjligheter och brister?
När det gäller undervisning och digitalisering finns det en del forskning men en hel del saker vet vi inte. När lär man sig stavning bäst – om man skriver för hand eller på en skärm? Uppfattar man mer av en föreläsning live eller går det lika bra att titta på en skärm (typ flipped classroom)?
Undersöker ni vad forskningen har att säga kring era olika vägval?
När det gäller skolhuset och digitalisering sker just nu massor av utveckling – inte minst vad gäller sensorer och möjligheter att styra ventilation, belysning mm.
Har ni koll på vad det krävs att sköta dessa system?
Avancerade belysningssystem kan till exempel ge olika typer av belysning för olika typer av verksamhet (fokusering, samarbete, vila mm). Kommer en sådan investering att följas upp av verksamheten så att den utnyttjar teknikens potential?
3.4 Hållbarhet ett buzzword att definiera
Hållbarhet finns med i de flesta beställningar av skolor nuförtiden. Kvarstår att definiera vad detta ska innebära konkret i skolprojektet. Ett förtydligande finns ju redan: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Men även de begreppen måste konkretiseras.
Varför finns hållbar med i beställningen? En övergripande policy, lagkrav eller någon annan anledning?
Vilka olika konkreta lösningar vill ni ha när det gäller hållbarhet? Hänger de ihop?
Hur ser er livscykelanalys för skolan ut?
TIPS! Läs hur SLU beskriver LCA, Livscykelanalys.
Tips på fördjupning
Här hittar du tips på forskningsrapporter, böcker och andra platser där du kan hitta dina svar och beslutsunderlag på frågorna ovan. Har du koll på ytterligare forskning och annat läsvärt som du tycker bör spridas – hör av dig!
Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld
Kort sammanfattning: Botkyrka kommun har tagit fram en strategi som tydliggör hur de avser att arbeta med lärande och skolans digitalisering. I Botkyrka är de övertygade om att ökat stöd för lärande i en digital värld har gynnsam inverkan på elevers resultat, att det stärker likvärdigheten samt att digitaliseringen kan fungera som katalysator eller hävstång för förändrad och utvecklad undervisning och för lärande. Digitaliseringen möjliggör också kompensatoriska lösningar med utgångspunkt i individuella behov, med stöd av de möjligheter till anpassningar av arbetssätt som verktygen medger.
Författare/utgivare: Botkyrka kommun· Årtal: 2017
Ladda ner rapporten: Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld_2017 Botkyrka kommun
Den uppkopplade barnhjärnan och inlärning
Kort sammanfattning: Inspelningar från forskninsgsymposiet Den uppkopplande barnhjärnan som arrangerades av Svenska Läkaresällskapet den 27 november 2017. Här hittar du fem avsnitt som på olika sätt belyser barns inlärning i en digital värld.
Författare/utgivare: UR Samtiden· Årtal: 2017
Länk till avsnitten.
Digital tools in education
Kort sammanfattning: Lärdomar från den internationella forskningslitteraturen om digitala lärverktyg i skolan. Studierna visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. Oavsett så måste skolan och lärarna förstå syftet med satsningen för att den ska ge effekt.
Författare/utgivare: Carla Haerleman, SNS förlag· Årtal: 2017
Ladda ner rapporten: digital-tools-in-education
Spaces of student support – Comparing educational environments from two time periods
Kort sammanfattning: Fokus på vad i miljön som bidrar till en socialt men även ekonomiskt hållbar utbildningsmiljö? Studier görs av såväl den psykosociala som fysiska miljön.
Författare/utgivare: Jan Grannäs och Anneli Frelin, Högskolan i Gävle · Årtal: 2017
http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1365480216688547
Matematikundervisning i Active Learning Classrooms – En aktionsforskningsstudie med syfte att öka elevers lärande i matematik
Kort sammanfattning: ALC står för Active Learning Classroom och är en undervisningssal som främst är designad för att främja grupparbete och deltagande. I ALC-salen är det tänkt att eleverna ska vara aktiva medan läraren tar ett steg tillbaka för att bli mer utav en handledare i elevernas lärprocess. Denna aktionsforskningsstudie består huvudsakligen i att utforma, testa och förbättra författarens egen undervisning i dessa salar där man primärt förväntas arbeta med olika former av grupparbeten.
Författare/utgivare: Jens Nerhall, LBS Kreativa gymnasiet Göteborg · Årtal: 2017
Ladda ner rapporten! Matematikundervisning i Active Learning Classrooms- Jens Nerhall_LBS Göteborg
Hur påverkar digitaliseringen lärandemiljön?
Kort sammanfattning: Intervju med bl a Tomas Grusell, pedagogisk utvecklare vid Göteborgs universitet
Tidskrift/författare: Aha utgiven av Akademiska hus · Årtal:2016
http://www.akademiskahus.se/aktuellt/temamagasinet-aha/vol.-10—digitalt-larande/experterna-tomas-grysell-aha-vol-10/
Understanding, reflecting and designing learning spaces of tomorrow
Kort sammanfattning: Hur ska lärmiljöer utformas och användas för att bl a digitala hjälpmedel ska kunna utnyttjas till dess fulla potential?
Tidskrift/författare: Isa Jahnke, Peter Bergström, Krister Lindwall, Eva Mårell-Olsson, Andreas Olsson, Fredrik Paulsson, Peter Vinnervik, Umeå universitet · Årtal:2012
Designing Learning Spaces of Tomorrow
Digitaliseringens effekter på individ och samhälle
Kort sammanfattning: Fyra delrapporter från statliga Digitaliseringskommissionen, varav en fokuserar på högre utbildningens roll för lärande.
Författare/lärosäte/organisation: Digitaliseringskommissionen, SOU 2016:85, 2016
Läs rapporten här!
För digitalisering i tiden
Kort sammanfattning: Slutrapport från statliga Digitaliseringskommissionen.
Författare/lärosäte/organisation: Digitaliseringskommissionen, SOU 2016:89, 2016
Läs rapporten här!
Röster om skolans digitalisering från Rise
Kort sammanfattning: Forskningsinstitutet Rise med enheten ICT Learning publicerar artiklar kring skolans digitalisering.
Författare/utgivare: Rice ICT Learning· Årtal: 2017
Här hittar du artikeln Tretton röster om skolans digitalisering
Här hittar du artikeln Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering
Flexibla skollokaler
Kort sammanfattning: Antalet barn i en kommun förändras över tid. Det gör att gårdagens förskola ibland behöver användas som grundskola imorgon. Ännu längre fram i tiden kan det behövas mer yta för gymnasieelever. Allt detta beror på födelsetal, inflyttning och utflyttning. Med god planering kan lokalförsörjningen hanteras så att det blir bra balans mellan tillgång och efterfrågan, men det är inte alltid tillräckligt. Många kommuner behöver fler redskap för att balansera lokalbehovet. Den här skriften har tillkommit för att beskriva och diskutera flexibla lösningar för skollokaler. Det handlar om möjligheten att på ett enkelt sätt förändra lokalen så att den kan användas som förskola under ett antal år för att sedan användas som grundskola några år. Därefter kan det bli aktuellt att återställa den till förskola igen.
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL · Årtal: 2013
Läs rapporten: Flexibla slollokaler SKL
Den hållbara Skolstaden
Kort sammanfattning: Sommaren 2010 sjösattes projektet ”Den hållbara skolstaden”, Sveriges största skolprojekt inom hållbarhet och energieffektivisering. Under tre år hade Skolstaden som är ett gymnasiecampus i Helsingborg bestående av fem skolor och drygt 3000 elever energieffektivisering som genomgående tvärpedagogiskt inslag genom alla sina program. Man tittade även på hur man kunde effektivisera byggnadernas energianvändning.
Författare/utgivare: Sustainable innovation· Årtal: 2013
Ladda ner slutrapporten: Den hållbara Skolstaden-Slutrapport
Läs mer om projektet här!
Socialt hållbart skolbyggande
Pågående forskningsprojekt
Lärosäte/organisation: KTH, Decode
http://www.decodeprojektet.se/projektet/forskningsinsatser/socialt-haallbart-skolbyggande-foer-socialt-haallbar-och-likvaerdig-skola/