Vilka behov har ni kring antal skolplatser och vilken kapacitet har ni i befintliga skolor? Behöver ni bygga nytt, bygga till eller räcker det att bygga om? Kan tillfälliga lokaler vara en lösning?
Det finns ett antal lagar och regelverk som styr vad skolan ska göra, hur man får bygga, vad en bra arbetsmiljö är mm. Vad säger de?
Vilken process ska ni ha i arbetet med ny skola? Vem får mandatet att driva processen? Hur ser en bra process ut? Hur hänger planprocessen ihop med det långsiktiga behovet av skolor i nya och äldre, växande områden? Och hur säkerställs att det blir tillräckligt stora och bra tomter för en god utemiljö?
Utöver ett bra skolhus för bra undervisning, vilka andra värden vill ni komma åt? Trygghet, hälsa och rörelse, flexibilitet, inkludering, hållbarhet, samnyttjande och ”skolan mitt i byn”? Vilka värden är viktigast för er?
Och när ni vet vad ni vill ha – vilka olika upphandlingsformer ska ni undersöka? Vem ska äga och förvalta huset?
Här har vi samlat några frågor som är viktiga att ställa sig och tips på läsning och annat för att ni ska hitta era svar.
Om man vet vad man har och har tänkt igenom vad man vill ha blir beställningen ofta bättre och tydligare.
1.1 Prognoser och kapacitet
Strategisk lokalförsörjning är viktig och då gäller det att ha koll på prognoser och kapacitet. Till detta bör kopplas frågan om hur ni ser på lokalernas långsiktiga utveckling och eventuella förändring.
TIPS! Stockholms Stad har utvecklat ett prognosverktyg som dels visar på den totala kapaciteten men även kan räkna om olika typer av ytor för att mer rättvist jämföra mellan skolor. De delar gärna med sig av sina erfarenheter.
1.2 Bygga nytt, till eller om
Utifrån behov och kapacitet – vad måste till? I vilket skick är befintliga skolor? Hur ser ekonomin ut vid nybyggnation kontra ombyggnation? Hur kan tillfälliga lokaler vara en lösning under en period med stora elevkullar?
TIPS! Läs kapitlet av Lars Lindstaf i antologin Skolans nya rum – om hur man kan lösa förändringar av elevkullars storlekar.
1.3 Lagar och regelverk
Skollagen slår fast att ” För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.” 2 kap §35.
Skollagen slår även fast att alla har rätt till en likvärdig utbildning. Genom att göra lärmiljön tillgänglig, skapa förutsättningar för alla elever att vara delaktiga och ett inkluderande arbetssätt där olikheter tillåts vara en tillgång, skapas förutsättningar för likvärdig utbildning.
Arbetsmiljölagen har föreskrifter för både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön i skolan.
Läroplanerna är viktiga dokument för att förstå och kunna dimensionera skolor för olika typer av lärsituationer (t ex förmågan samarbete) och för olika typer av verksamhet (t ex laborationer).
TIPS! Titta på Skolverkets samling av lagar och regelverk.
1.4 Processen och styrkedjan
Vem har eller tar mandatet hos er att processa fram ett bra upphandlingsunderlag? Hur lång tid får det ta, hur mycket får det kosta och vilka bjuds in att påverka?
Hur förankras den grundläggande idén hos olika intressenter? Är alla som bör ingå i styrkedjan överens om vad ni ska åstadkomma?
Hur fungerar planprocessen? Hur tas skolans behov upp där, inklusive vikten av tomter med förutsättningar att skapa goda utomhusmiljöer? (Mer om utomhusmiljöer under steg 6.)
Det finns många olika varianter runt om i Sveriges kommuner på hur processen ser ut och även många konsulter har genomarbetade förslag på hur man kan arbeta.
TIPS! Delta på nätverksträffar och lyssna på hur andra har gjort. Eller ring till den grannkommun som nyligen byggt en skola.
1.5 Se helheten
Få ömma tår trampas nog på om man påstår att det i många kommuner är stuprör som de olika verksamheterna bedrivs i. När det gäller att ta komplexiteten i ett skolhusprojekt på allvar måste man hitta sätt att ta sig ur stuprören för att tillsammans se och diskutera kring helheten. Ta ett vanligt exempel – en fullstor idrottshall som möter föreningslivets behov eller en mindre gymnastiksal som räcker för skolans behov. Samtalar inte olika förvaltningar med varandra riskerar man att bygga för litet eller kanske en hall för mycket.
Vem hos er säkerställer att helheten synliggörs?
1.6 Verksamhetens delaktighet i processen
En central fråga är i vilken utsträckning verksamhetens önskemål och krav ska tas med i processen. Här finns olika metoder att använda sig av.
En viktig fråga är hur mycket en viss pedagogisk idé ska styra husets och skolans idé. Hur säkerställer man att förändringar i pedagogisk idé kan mötas i eventuella förändringar i huset?
TIPS! Ta del av metoden REBUS – ett sätt att lyssna på barnens behov och önskemål.
1.7 De värden vi kan vinna
Utöver ett bra skolhus för bra undervisning, vilka andra värden vill ni komma åt? Trygghet, hälsa, flexibilitet, inkludering, hållbarhet, samnyttjande och ”skolan mitt i byn”? Vilka värden är viktigast för er?
Dessa begrepp – skolans buzzwords – blir användbara i ett skolprojekt först när de tydligt definierats vad som menas med dem i det specifika projektet och på vilket sätt de ska konkretiseras.
TIPS! Läs examensarbetet Vision, fenomen och begrepp- en studie av flexibilitet inom lärandemiljöer för högre utbildning.
Ladda ner rapporten! Vision, fenomen och begrepp- en s tudie av flexibilitet inom lärandemiljöer för högre utbildning. Examensarbete Filiz Coskun 2017.
1.8 Vem ska äga och förvalta skolhuset?
Sveriges kommuner har en lång tradition av att äga sina samhällsfastigheter, varav skolhuset är en viktig och stor del. Med de stora investeringsbehov som nu ligger framför oss är det svårt att se att kommunerna ha alla de pengar som behövs. Det öppnar upp för andra aktörer, t ex fastighetsbolag och fastighetsutvecklare, att äga och förvalta skolor – både åt kommunala och fristående skolhuvudmän.
Vilka olika alternativ finns? Hur ser erfarenheterna ut? Hur ser de ekonomiska konsekvenserna ut beroende på vägval?
TIPS! Läs Sveriges Kommuner och Regioners rapport Äga eller hyra verksamhetslokaler.
1.9 Upphandling och utvärdering
Lägsta pris, totalentreprenad, strategisk partnering… vad ska ni välja? Vilket av de möjliga förfarandena ger bästa resultat med hänsyn till verksamhetens behov? Vet ni redan vad ni vill ha eller vill ni samarbeta med olika aktörer för att utveckla skolprojektet? Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande ni väljer.
Avgörande för resultatet blir det sätt på vilket ni utvärderar. Vilken dialog har de som tar fram beställningen och de som sköter själva upphandlingen?
Och när vi pratar om dialog – hur tänker ni kring dialog i tidiga skeden med bland annat de olika branscherna som sedan ska göra en del av jobbet?
Hur följer vi upp och lär oss av våra framsteg och misstag? För framtida utveckling och nya projekts skull är det viktigt att redan från början ha en metod för utvärdering.
TIPS! Läs på Upphandlingsmyndighetens hemsida. https://www.upphandlingsmyndigheten.se Se även vår filmade intervju med dem där de berättar om myter och möjligheter kring dialog i tidiga skeden.
Tips på fördjupning
Här hittar du tips på forskningsrapporter, böcker och andra platser där du kan hitta dina svar och beslutsunderlag på frågorna ovan. Har du koll på ytterligare forskning och annat läsvärt som du tycker bör spridas – hör av dig!
Att äga eller hyra verksamhetslokaler
Kort sammanfattning: Allt fler kommuner funderar på andra lösningar än att äga sina egna samhällsfastigheter. Är hyra ett alternativ? Vilka är för- och nackdelarna med att äga respektive hyra?
Författare/utgivare: Sveriges Kommuner och Regioner· Årtal: 2020
Läs rapporten!
SPSM
Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM ger tips och råd om hur möta kraven på en likvärdig skola. Se https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/
Utdrag ur Skollagen
Ett urval av de paragrafer som påverkar skolhus samt ansvaret för att bygga och driva skola.
http://byggaskola.se/wp-content/uploads/2016/07/Utdrag-ur-Skollagen.pdf
Politik för gestaltad livsmiljö – med förslag för skolan
Kort sammanfattning: Regeringens proposition 2017/18:110 ”Politik för gestaltad livsmiljö” tar i kapitel 7:4 upp skolans och förskolans fysiska miljö och föreslår att Boverket bör ges i uppdrag att ta fram en ny vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus.
Författare/utgivare: Regeringskansliet· Årtal: 2019
Läs propositionen!
Arbetsmiljöverket om skolan
Arbetsmiljöverket har som statlig myndighet till uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer.
Läs om arbetsmiljöansvaret i skolan här!
Här kan du ladda ner broschyren Arbetsmiljön i skolan. I den får du veta vad det finns för regler för elevers arbetsmiljö i skolan. Arbetsmiljön i skolan
Arbetsmiljölagen 1977:1160
Läs Arbetsmiljölagen här!
Grundläggande om upphandling skola
Ett urval av de paragrafer styr upphandling samt exempel på krav för utvärdering mm.
Grundläggande upphandling skola
Framtidens hållbara skola – en inspirationsskrift om utvecklingen av framtidens skolmiljö
Ett tjogotal kommuner träffades vid några tillfällen 2015-2016 och resonerade om processen att planera och bygga skola och vilka frågor man inte bör missa.
Författare/utgivare: Skanska · Årtal: 2016
http://byggaskola.se/wp-content/uploads/2016/07/Framtidens-hållbara-skola.pdf
Råd och stöd vid förändring skollokaler
Kort sammanfattning: SISAB:s Goda exempel ger stöd till dig som arbetar med förändringar i skollokaler. Länken hittar du här!
Rebus – resan till en bättre skolmiljö
Kort sammanfattning: Hur kan barn och unga vara med och forma sin förskole- och skolmiljö? Hur kan alla bli delaktiga? Rebus är en generell modell för hur man kan få med barn och unga i processen att utveckla den fysiska miljö som de befinner sig i åtskilliga timmar varje dag.
Författare/utgivare: Göteborgs Stad Lokalförvaltningen, Undervisningsbygg Oslo KF, Dansk Center for Undervisningsmiljø www.dcum.dk · Årtal: 2012
Ladda ner rapporten!
Vision, fenomen och begrepp- en studie av flexibilitet inom lärandemiljöer för högre utbildning
Kort sammanfattning: Ett examensarbete med syfte att öka förståelsen för det visionära språk som används vid planering av lärandemiljöer inom högre utbildning. Studien begränsades till att omfatta fenomenet och begreppet flexibilitet. Begreppets användning och definition inom arkitekturfältet analyserades. En serie en serie undersökningar gjordes där ett befintligt program testades i relation till en plats. Fallstudien bedrevs i två delar, en teoretisk och en praktisk.
Författare/utgivare: Filiz Coskun, Lunds Tekniska Högskola · Årtal: 2017
Ladda ner rapporten! Vision, fenomen och begrepp- en s tudie av flexibilitet inom lärandemiljöer för högre utbildning. Examensarbete Filiz Coskun 2017.