Forum Bygga Skola Opinion

Forum Bygga Skola – Opinion
Några av Sveriges ledande skolbyggare bjuder in till dialog – vi har en idé om hur vi kan möta utmaningarna.

Leder alla vägar till Pisa? Hur mycket kan skolhuset luta?

Att skolan är en av samhällets viktigaste institutioner tror vi att de flesta är överens om. Alla vill att våra barn får undervisning av hög kvalitet i en miljö där man mår bra av att vistas (och detsamma gäller för alla de som arbetar i skolan).

Utöver detta ställs många andra krav på skolan och dess lokaler. Många förväntar sig till exempel ofta att den ska vara en positiv kraft i samhällsbygget och att den ska motverka segregation. Och alltfler hoppas att skolan ska vara en kraft i hållbarhetsarbetet. Listan kan göras längre.

Kvaliteterna i och möjligheterna våra skolhus ger påverkar i vilken grad de är ett stöd för allt detta.

Vi är ett antal aktörer inom Forum Bygga Skolas nätverk som genom att driva opinion och visa på möjliga vägar framåt vill öka förutsättningarna för att skolans lokaler i än högre utsträckning än idag ska vara det stödet. Vi är överens om huvudutmaningarna men också överens om att vägen dit kan se lite olika ut.

Vi kommer under 2022 att ge förslag på olika lösningar på de utmaningar vi ser som extra viktiga att fokusera på. Vi välkomnar samtidigt andra aktörer att bidra med lösningar – ju mer vi delar desto bättre förutsättningar! Låt oss utnyttja den samlade kompetensen som finns!

Vägar till Pisa som får både skola och skolhus att stå stadigare:

Ökat värde för varje investerad skattekrona!
Stora belopp ska investeras i kommande ny-, om- och tillbyggnader i svenska skolor. Hur säkerställer vi att vi får de värden vi vill ha med för de skattekronor som satsas? Många nya skolor planeras men låt oss inte glömma att merparten av skolorna finns redan och de behöver också tas om hand.

Här finns stora och viktiga vägval att göra, t ex kring

-vilka kvaliteter bör vi sträva efter i skolprojekt? Hur får vi skolhusutveckling och skolutveckling att gå hand i hand?
-vem ska äga och förvalta lokalerna?
-hur stor ska en skola vara och hur många kvadratmeter/elev är rimligt givet de funktioner vi vill ha med?

Vi vill uppmana alla inblandade parter att noga fundera över bl a dessa frågor och ta del av den kompetens som finns.

Likvärdigheten kräver riktlinjer!
Ett av svensk skolas portalbegrepp är likvärdighet. Vad menar vi med det? Måste alla skolor vara likadana? Hur kan lokalerna utformas och placeras så att likvärdigheten stärks? Här finns inga givna svar men alla skolhuvudmän arbetar med frågan och har sina egna lösningar. Ska vi kunna prata om likvärdighet på nationell nivå anser vi att det krävs nationella riktlinjer kring en del av de funktioner och kvaliteter som skolan bör erbjuda. Ett nationellt center kring lärmiljöer kan vara ett steg i rätt riktning.

Hållbarhetens tre dimensioner måste alla synliggöras mer!
Satsning på social hållbarhet finns ofta med i skolhusprojekt och det är bra – även om det kan fortsätta att utvecklas. Ekonomisk och klimatmässig hållbarhet behöver dock bli mer framträdande i projekten.

En ökad förståelse för att rätt satsning idag kan ge stora vinster imorgon (se till exempel beräkningar på vad kostnaden är för samhället för de elever som lämnar skolan med ofullständiga betyg) skulle kunna ge bättre ekonomisk hållbarhet. För detta krävs mer samarbete mellan t ex olika kommunala förvaltningar. Vem som ska ta kostnaden för ökad hållbarhet (skolpengen eller annan budgetpost) är en viktig fråga.

Ökade klimatkrav i upphandling av alla samhällsfastigheter kan ge stora positiva effekter för våra framtida generationer – detta kan inte vänta!

Dessa utmaningar ska Forum Bygga Skola – Opinion arbeta med under 2022.


Vad är Forum Bygga Skola Opinion ?

Forum Bygga Skola Opinion är ett nätverk som startade 2018. Några av Sveriges ledande arkitektkontor och byggbolag med stor erfarenhet av skola samt Forum Bygga Skola har tagit initiativ till att tillsammans skapa opinion kring aspekter som är centrala i arbetet med att planera för nya och ombyggda skolor.
Nätverket vill genom att samarbeta med Sveriges kommuner och genom att erbjuda kompetens, erfarenhet och idéer bidra till att möta den stora utmaning vi har och öka chanserna att få fler genomtänkta skolor.
Nätverket  välkomnar fler som delar nätverkets grundsyn att ansluta sig och att delta i opinionsbildningen.
Nätverket omvärldsbevakar tillsammans, tar initiativ till samtal och möten och till olika opinionsbildande aktiviteter.


Vill du veta mer om nätverket?

För mer information skriv till magnus@byggaskola.se eller ring 070-2094876.

Några korta spaningar

Till ett seminarium den 19 maj 2020 arrangerat att Opinion Bygga Skola spelade vi in några korta spaningar av medlemmar i nätverket. Vill du se filmen? Den hittar du här!→

Vi deltar i nätverket 2022:

Sweco architects, White, Tengbom, LINK arkitektur, Liljewall arkitekter, Cedervall arktitekter, NIRAS Arkitekter, Skanska, NCC, Wästbygg, Hemsö, ÅWL arkitekter och Forum Bygga Skola.


En artikel skriven gemensamt av nätverket Opinion Bygga Skola inför Almedalsveckan 2018 (där nätverket också genomförde ett fullsatt halvdagsseminarium):

1000 goda skolor på 10 år – nu bygger vi våra barns framtid
Sverige står idag inför en demografisk samhällsutmaning som är helt avgörande för våra barns framtid. Hur vi agerar nu bestämmer också vilka grundläggande funktioner som ett samhälle ska bestå utav och tillhandahålla. Vi, som Sveriges ledande skolbyggare, vill tillsammans bidra till visionen om ”världens bästa skolbygge”. Förstår stat och kommun omfattningen samt tidspressen vi står inför?

Hur vi prioriterar välfärdssamhället och utbyggnaden av de skolor vi behöver de närmaste åren kommer att avgöra hur vårt samhälle hänger ihop. Skolan är en av de allra viktigaste komponenterna för det Sverige vi ser idag och som vi tror att samhället vill sträva efter framöver. Vi tror att vi fortsättningsvis vill vara allra längst fram i världen när det gäller utbildning, öppenhet, valfrihet och våra barns lika möjligheter i livet. Men för att det ska fungera framgent så behöver vi tänka annorlunda, planera framåt, jobba mer iterativt och samarbeta över gränserna. Därför har vi, Sveriges ledande skolbyggare, tagit första steget för ett initiativ för ett nytt och mer öppet sätt att arbeta mot gemensamma mål för våra barns skola.

Om bostadsbristen är ett akut problem idag som vi har negligerat under många år, så är det ingenting jämfört med bristen på skolor. När politikerna pratar om att vi måste bygga bostäder så hör vi väldigt lite om de övriga samhällsfunktioner som samtidigt måste till. De senaste siffrorna är att över 1 000 nya skolor behöver byggas de närmaste 10 åren. Det är arbetsplatser för säkert 50 000 nya skolledare och pedagoger och för smått otroliga 450 000 elever. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med en tredjedel på väldigt kort tid. Vi som ritar, bygger och förvaltar dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att 1 000 skolor på tio år också blir ”världens bästa skolbygge”.

Vi som dagligen arbetar med miljöer för lärande vet att det finns miljöer som hjälper eller stjälper. Vi vet också att våra lärmiljöer är ojämlika beroende på var i landet man befinner sig, mycket beroende på bristen på erfarenhet och kunskap om hur en skola ska beställas och byggas. Ojämlikheten i skolan leder inte sällan till utanförskap, sociala problem och otrygghet. Här är en av våra största utmaningar som skolbyggare. Att inkludera såväl skolbarn, verksamhetsledare som lärare och pedagoger samt förvaltningschefer och driftspersonal tidigt i processen är nyckeln till socialt hållbara skolmiljöer. Men har kommunerna den framförhållningen när beslut tas avseende om-, till- och nybyggnad av skolbyggnader och utemiljöer? Har beställarna den kunskapen och framför allt har de mandatet att i ett tidigt skede planera proaktivt? Många kommuner skulle redan idag behöva ett tydligt beställarstöd för den kanske enda skolan de nu ska bygga, denna mandatperiod.

Hur ligger vi då till i planeringen av de nya skolor som ska byggas de närmaste åren? Ser vi redan dessa i detaljplanen eller krävs en skolbyggnadsförsörjningsplan precis som vi gör för bostäder. Hur ser våra planer ut för tillhörande infrastruktur, busslinjer, sporthallar och fritidsgårdar? Förr byggdes skolan mitt i byn. Idag tävlar skolbyggnader om mark för bostadsexploatering med bättre avkastning och inte sällan kommer planeringen av lärmiljöer in för sent i detaljplaneprocessen. Kommuners ekonomiska kortsiktighet försvårar ofta möjligheterna för den goda skolan. Men skolan kommer att få en allt viktigare roll i takt med kommuners pressade ekonomi och övergången till delningsekonomin. Skolan är kanske kommuners viktigaste resurs i samhällsbyggande ur ett barnrätts-, demokrati-, socialhållbarhets- och folkhälsoperspektiv. Vi måste ställa oss frågan vad en skola kan och skall vara, var den skall ligga och hur den kan samnyttjas. Idag står t.ex. skolan outnyttjad 187 dagar om året och övriga 178 så är den stängd mer än halva dygnet. Om tio år ser dessutom våra demografiska utmaningar helt annorlunda ut när befolkningsunderlaget viker. Hur vi nyttjar skolan idag och framöver är en egen utmaning.

Den tredje pedagogen är ofta ett uttryck för den resurs den byggda miljön betyder för vårt lärande. I vårt digitaliserade samhälle behöver vi miljöer för lärande baserat på forskning, kunskap och erfarenheter, mer än någonsin. Speciellt i en verklighet där lärarens roll håller på att förändras i en allt snabbare takt. Skolmiljöer har en samhällsbärande funktion men brottas idag med kommunernas förvaltningskostnader och stuprörstänk som hindrar skolmiljöernas fulla potential. Den byggda miljöns pedagogiska egenskaper kommer att spela en allt större roll i ett samhälle där det råder brist på såväl resurser som lärare. Pedagogiska miljöer får rollen som kvalitetssäkrare men också rollen som dragplåster för kompetent personal. Här ser vi en fantastisk, och i mångt och mycket, outnyttjad potential.

Därför är vi båda glada och spänt förväntansfulla över att Boverket har, i och med den nya arkitekturpropositionen, fått i uppdrag att också hantera skolbyggnader och läromiljöer. I dagarna så antas den nya arkitekturpropositionen där vi kan läsa om hur viktigt det är med en gestaltad livsmiljö. De nya målen för arkitektur- form- och designpolitiken är viktiga verktyg för att kunna prioritera när vi också bygger skola. Vi behöver jobba snabbt, dela kunskap, prioritera rätt och framför allt investera rätt. För att detta stora samhällsuppdrag ska ha en möjlighet att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. Därför har vi ett antal förslag till Regeringen för att Boverket ska kunna konkretisera sitt nya uppdrag:

  • Ge Boverket ett statligt helhetsansvar för skolbyggnader
  • Utöka både organisation och budget för att ge Boverket rätt förutsättningar
  • Bjud in och dra nytta av branschen, forskningen och beställarna
  • Ge uppdraget att skapa en gemensam ”open source” plattform för kunskapsutbyte
  • Utveckla ett iterativt ”best practice”-arbetssätt med processer för beställare att använda plattformens senaste kunskaperna och erfarenheterna i sitt nästa skolbygge.
  • Ställ krav på både friskoleaktörer samt kommunala aktörer på öppenhet.
  • Uppdra åt Skolverket att definiera pedagogiska miljöer


Den framtida skolan
måste bygga på vår samlade kompetens. Sverige behöver kommuner med förvaltningar i samverkan. Utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, som exempel, samverkar idag inte optimalt vid byggandet av skolor. Om vi istället går samman och delar med oss av goda referenser så lyfter vi skolan för en hel generation. Vi både kan och borde återföra erfarenheter från såväl detaljplane- och upphandlingsprocesser till funktions- och lokalprogram samt exempel på god gestaltning av såväl inre som yttre lärmiljö. En gemensam plattform för skolbyggande skulle gagna alla led i skolbyggande och på så vis skulle den byggda miljön stödja våra barns lärande och pedagogernas arbete. Vi får inte glömma att vi skall bygga inte bara skolor och bostäder utan ett helt fungerande samhälle där en, i hela Sverige, jämlik skola är nyckeln.

Som ledande inom skolbyggande har vi stor respekt för utmaningen vi står inför. Med denna samhällsinvestering på över 400 miljarder och den takt som vi behöver bygga skolor finns det risk för att det blir fort, dyrt och fel. Det finns en stor risk för att oerfarna upphandlare öppnar upp för oseriösa aktörer i jakten på kortsiktiga vinster. Vi tror att öppenhet, transparens och tydliga riktlinjer för ”best practice” kommer att leda till ”Världens bästa skolbygge” som kommer hela samhället tillgodo. Vi tar gärna på oss den ledartröjan men vi tror att Boverket håller i taktpinnen.

/Några av Sveriges ledande skolbyggare, från arkitekter, verksamhetsutvecklare till byggare

Cedervall arkitekter, Björn Stillefors, VD & Arkitekt SAR/MSA,
C.F. Møller Architects , Johanna Redell, Arkitekt SAR/MSA,
Codesign, Linda Gustafsson-Lutener, Uppdragsansvarig Arkitekt SAR/MSA
Liljewall arkitekter, Madeleine Nordenknekt, Arkitekt & Studiochef
LINK arkitektur, Camilla Starkenberg, Arkitekt SAR/MSA,
Liv(in)g Your Brand, Carl Ståhle, Arkitekt & Verksamhetsutvecklare
NCC Sverige AB, Niklas Malmfors, Chef Affärsutveckling skolor
NIRAS Arkitekter, Pauline Ringvall, Teamledare arkitektur
Origo arkitekter, Åsa Machado, Arkitekt MSA & Partner
Skanska, Erik Bragg, Affärsutvecklingschef skolor
Skolhusgruppen, Karolina Lorentzi, Arkitekt SAR/MSA & Ordförande
Snidare Arkitekter, Linus Sundin Eriksson, Arkitekt SAR/MSA
SWECO Architects, Louise Lindquist Sassene, Arkitekt & Affärsutvecklingsledare lärmiljöer
Tengbom, Lina Swanberg, Arkitekt MSA & Segmentsansvarig
Forum Bygga Skola, Magnus Anclair, Vd och projektledare
White, Niklas Singstedt, Arkitekt & Partner
Wästbygg, Anders Berglind, Affärsutvecklare


This is a unique website which will require a more modern browser to work!

Please upgrade today!